Att tolka prislistor – ett omöjligt uppdrag?

Hitta virkesköpare

Att den ekonomiskt sinnade ska jämföra kilopriser i mataffären vet nog de flesta. Priset på förpackningen är helt enkelt inte mycket att gå på, eftersom det ena paketet med köttfärs kan vara mindre än det andra.

Samma sak gäller när du ska sälja skog, kubikmeterpriset avgör. Enkelt och självklart kan tyckas. Men det är faktiskt ganska komplicerat. En kubikmeter kan nämligen variera ganska mycket i storlek!

Många olika mått i skogen

Olika skogsbolag använder sig helt enkelt av olika mått. Till på köpet används ofta olika mått på olika ställen i samma prislista. Massaved räknas på ett vis, sågvirke på ett annat. Och som inte det vore krångligt nog varierar dessutom transportavdraget mellan olika aktörer. Därför går det inte att utan vidare jämföra kubikmeterpriser med varandra. Men vad betyder de olika måtten egentligen?

De vanligaste måtten

m3sk – Skogskubikmeter

I din skogsbruksplan uppges ditt virkesförråd i m3sk. Mängden ved beräknas då på all ved ovanför ett framtida fällskär. Toppen och barken – allt räknas med förutom grenar och stubbar. Av trädets totala längd beräknas 1 % ligga under fällskäret, vilket innebär att i princip all din skog räknas in i kubikmetermåttet.

m3f pb – Kubikmeter fast mått på bark

När träden avverkats och stockarna kapats upp kan volymen räknas som fast mått på bark istället. Toppen av trädet räknas därmed bort – men barken räknas med. Ska veden användas som bränsle är detta ett bra mått, eftersom även barken har högt bränslevärde.

m3f ub – Kubikmeter fast mått under bark

För massaved används vanligen detta mått, som syftar på själva veden, utan bark. Även i detta mått räknas toppen bort.

m3to – Kubikmeter toppmätt

Ofta, men inte alltid, mäts sågtimmer på det här viset. Då mäts stocken tio centimeter nedanför toppen och beräknas som om trädet hade denna tjocklek längs hela stammen. Anledningen är helt enkelt att sågverket är intresserat av hur många, långa och tjocka plankor det kan få ut av en stam – och det avgörs ju av den tunnaste änden.

m3mi är en variant på samma tema, fast mindre vanlig. Då mäts stammen på mitten istället.

Travade stockar och stjälpta mått

Ligger timret travat mäts oftast inte stockarna en och en. Istället räknar uppköparen bort en viss procent av traven – det ryms ju en hel del luft mellan stockarna. Hur stor andel av travens volym som räknas bort beror på trädslag, stockarnas grovlek, hur väl virket är travat och en del andra faktorer. Resultatet av beräkningen kallas m3t – Kubikmeter travat mått.

Det är på det här måttet transportören räknar, eftersom travens storlek och vikt avgör transportkostnaden.

m3s – Kubikmeter stjälpt mått/löst mått används för flis. Fast nuförtiden väger man ofta lite av flisen och beräknar torrsubstansen istället (alltså träets vikt utan vatten). Det sker genom provtagning av flisen.

Så var det detta med frakten …

Att du måste jämföra priser baserat på samma kubikmetermått begriper du säkert. Men det är också viktigt att du räknar in transportavdraget. Ibland kan ett lägre listpris vägas upp av ett mindre transportavdrag.

Summa summarum

I princip allt virke som säljs i Sverige mäts av en oberoende tredje part, vanligen en virkesmätningsförening. De ser till att virke mäts på samma vis oavsett var i Sverige du bor. Men prislistorna har de inte makt över. Därför faller det på dig att lista ut vad du i slutänden får betalt för skogen du säljer.

Det är lite krångligt, men det är väl värt mödan. Det är ju ganska stora värden det handlar om. Prata med din virkesköpare – de vet hur det funkar!

 

Se andra artiklar