Dina skogliga mål bestämmer hur du ska deklarera

Anders Svensson

Att äga skog är också att vara företagare. Den egna firman ingår så att säga i paketet. Så vi tog ett snack med Anders Sunesson från Ludvig & Co, som kan allt om skatt och skog. Det blev ett samtal som handlade lite om skatt men nästan inte alls om deklaration. Det visar sig nämligen att skatteplaneringen, om vi får kalla den så, börjar långt innan det är dags att deklarera. Börja nu, så är du redo när det är dags nästa gång.

– Hej Anders! Vad är det viktigaste för skogsägare att tänka på i deklarationstider?

– Skogsägare kan delas in två huvudgrupper: De som lever på skogen och de som har skogen som extrainkomst. För de sistnämnda ger skogen lite guldkant på tillvaron. Den är en källa till extrapengar lite då och då. Mitt första tips är att bestämma sig för vilken sorts skogsägare du ska vara. Vad vill du med din skog?

– Varför spelar det roll vilken sorts skogsägare man är?

– Jo, ser du, är det så att du lever på skogen, då är det viktigt att du redovisar ett tillräckligt högt resultat. Det är förstås ingen skattefördel, men sjukpenning och pension beräknas på ditt deklarerade resultat. Det är din ”lön”, din inkomst. Har du å andra sidan en annan inkomst, som en anställning eller pension, ja då får du tillgång till trygghetssystemen i alla fall.

– Vilken typ av skogsägare är vanligast?

– Man brukar säga att ungefär 7–8 % av alla skogsägare lever på skogen. De övriga har den som extrainkomst, även om det i stor utsträckning varierar vilken andel av totalinkomsten skogen står för.

– Ok. Så om jag nu har skogen som extrainkomst, vad ska jag tänka på då?

– Det allra första är väldigt enkelt: Se till att ha ett eget bankkonto för skogen. Döp det till företagskonto eller något sådant och se till att alla pengar som kommer från skogen går in på det kontot. Skogsbrukets kostnader betalas från det kontot. Dels blir det ordning och reda på det viset, dels brukar det göra att du tänker lite mer som en företagare – och företagare är du, vare sig du vill eller inte.

– Det lät inte så svårt. Vad mer?

– Målet är att få positiv räntefördelning, det vill säga att så mycket som möjligt ska deklareras som kapitalinkomst. Sådan skattas lägre än överskott från näringsverksamhet. Så låt pengarna stå kvar på företagskontot. Bokför även om du går med underskott något år, för du kan kvitta underskott ett år mot överskott ett annat. Och var noga när du ska deklarera.

– Att kunna spara underskott är bra, men vid en avverkning blir det ofta mycket pengar på en gång. Blir inte skatten väldigt hög då?

– Rätt hanterat behöver det inte bli hög skatt trots stora avverkningar. Ett effektivt sätt är att komma överens med sin virkesköpare om att lägga upp en betalningsplan. Då kan du få pengarna utbetalda portionsvis under flera år.

– Men till slut sitter ju ändå pengarna där på kontot. Vad gör jag då?

– Om du inte behöver dem kan du gå till banken och be att få öppna ett skogslikvidkonto. Banker gillar skogsägare, så de brukar ha speciella konton där du faktiskt får lite ränta på pengarna. Banken kan även hjälpa dig att öppna ett skogskonto. Med ett skogskonto kan du skjuta överskottet från skogen, och därmed beskattningen, på framtiden. Vänta med att sätta pengar på ditt skogskonto tills du gjort din deklaration, så att du verkligen vet om du behöver
skjuta överskottet på framtiden. Bankerna betalar ränta även på skogskontot.

– Ränta är trevligt, men finns det något mer jag kan göra?

– Jodå, du kan utnyttja periodiserings- och expansionsfond. Med hjälp av periodiseringsfond kan du sätta av upp till 30 % av årets överskott, och på så vis slippa skatta för dem. Förr eller senare ska visserligen beloppet återföras, men det kan du då göra något år när du har stora utgifter. På så vis kan du komma undan ganska mycket skatt. Avsätter du i stället överskott till en expansionsfond får du visserligen betala 22 % i skatt, men när du sedan återför expansionsfonden – du kanske behöver lägga om taket på en lada eller något sådant – får du
tillbaka skatten.

– Nu börjar vi närma oss slutet på intervjun. Är det något mer jag bör tänka på?

– Ja, det finns en sak. Precis som jag sade i början handlar allt om vilken målsättning du har med ditt skogsägande. Och den målsättningen bör avspeglas även i din skogsbruksplan. Så se till att du har en skogsbruksplan, att den är anpassad efter dina målsättningar och att den är uppdaterad. Och är den inte det: Ta fram en ny. Prata med din virkesköpare så får du hjälp.

 

Se andra artiklar

Vi vill använda cookies för att samla information om hur du använder denna webbplats.
Läs mer om hur vi behandlar data i vår Integritetspolicy.